Programledaren som har träffat drogliberaler, sektmedlemmar, nynazister och Janet Jackson kan nu lägga ytterligare en person till sitt kartotek – kronprinsessan Victoria.

I tre dagar följde Linda Nyberg kronprinsessan under ett officiellt besök i Ungern.

Dokumentären visade TV4 nyligen i Lindas program ”Helt Ärligt”. Linda kallar det ett modernt samhällsprogram och liknar det vid ett ”tidningen Amelia fast på TV”.

– Det är både glamour och vardagsproblematik. I första programmet pratade vi om mäns biologiska klocka och i varje program intervjuar jag en känd person, säger Linda Nyberg.

Åtta år har gått sedan hon debuterade som programledare i TV3 Direkt. Trots att hon har synts flera hundra timmar i bild har inte bilden av Linda Nyberg klarnat. Därför satte sig Amelia ner med henne på TV4, bara dagar innan hon skulle träffa Renée Zellweger och Hugh Grant i London och frågade:

Helt ärligt, vem är Linda Nyberg?
– En medelålders kvinna, jag är det va? Jag fyller 35 snart. Blont hår, lite lätt rundlagd, ganska normalt utseende. Sedan har jag fräknar som jag försöker sminka bort ibland, även fast jag vill vara Pippi Långstrump. Jag är ganska normal på alla sätt och vis.

Du följde kronprinsessan Victoria i Ungern. Varför?
– Jag ville se hur hon jobbar. Vad gör en kronprinsessa förutom klipper band och är med på Nobelmiddagen? En kväll skakade hon hand med 350 personer före middagen. Jag var otroligt imponerad av att hon var så glad och trevlig hela tiden. Det hade inte jag varit! Och lyssna på tråkiga tal på ungerska…
 
Du har arbetat med ”Folkhemmet”, ”Världens starkaste man”, ”TV3 Dokumentär”. Du har varit programledare med Robert Aschberg och Hasse Aro. Väldigt killigt alltihop och den kvinnliga myssoffan känns väldigt långt borta. Varför har du sökt dig till den typen av program?
– Jag har inte tyckt att det har varit så grabbigt, ”Folkhemmet” hade en väldigt stor kvinnlig publik. Aschberg och Aro tyckte att grabbiga ämnen som kamphundar, p-lisor och vapen var roligare.  Jag valde ämnen som ”mobbad i skolan”. ”Helt Ärligt” är mer jag, en blandning av både hårda och mjuka ämnen. Men ”Världens starkaste man” var ett väldigt macho program.  

Varför blev du journalist över huvudtaget?
– Jag känner, mycket på grund av min uppfostran, att jag vill påvisa orättvisor. Därför var ”TV3 Dokumentär” viktigt. Det är en av de bästa perioderna i min TV-journalistiska karriär.

När jag pratar med dina före detta kollegor så talar de om din energi, målmedvetenhet och ditt självförtroende. Vad är roten till ditt självförtroende?
– En normal uppväxt! (skratt) Fast jag har inte bra självförtroende jämt. Jag har vissa dagar, som igår. Jag var helt slut och undrade: ”Ska jag verkligen vara programledare? Jag har ju läst statskunskap, jag kanske ska söka mig något annat? Jobba med politik kanske.”

Vill du satsa på politiken?
– Nej, men ibland blir man trött och vill ha en förändring. Ambitiös har jag alltid varit. Andra kanske klättrar eller hoppar bungy jump, men jag vill testa mig själv mentalt.

Hur visar det sig?
– Jag har alltid velat kolla hur mycket kan jag lära mig. Jag pratar franska flytande. När jag var yngre hade jag snabb läshastighet. Jag gillade att spela Trivial Pursuit för att kolla vad jag kom ihåg.

Jag såg namnen på dina fem yngre bröder. Johannes, Marcus, Jacob, Jonathan och Lucas. Så mycket mer Bibel än så går det nästan inte att få!
– Och så Linda först. Namnen valdes för att de är fina.

Din pappa kommer ju från en kristen familj och har även arbetat som präst. Vad av det kristna har du fått med dig hemifrån?
– Jag har en kristen grundsyn. Det viktigaste budskapet är ”Störst av allt är kärleken” och ”Älska din nästa så som dig själv”.

Ta ett exempel på hur det var att växa upp med fem bröder.
– När jag var 12-13 år var det flera tjejer i klassen som var intresserade av att titta på killar som spelar ishockey. Gäsp! Jag hade fem bröder, hur spännande kunde det vara att frysa på en ishockeymatch. Jag har aldrig beundrat killar på avstånd på det sättet.

Du träffade din man när du gjorde reportage om en specialgrupp inom polisen som jobbar med grov ungdomsbrottslighet.
– Det var när jag jobbade med Folkhemmet med Robert Aschberg och Hasse Aro. Då fick jag höra talas om en grupp inom polisen som hade lyckats lösa 300 procent fler brott inom ett område i Stockholm. Fredrik jobbade inom den här gruppen. Jag tyckte att han sa så bra saker, han var spännande tyckte jag naturligtvis. Men han ville inte vara med på TV! Sedan började vi prata.

Vem bjöd ut vem – journalisten eller polisen?
– Han säger att det var jag, men jag säger att det är han. Vi tjafsar om det fortfarande faktiskt!

En kritiker skrev om dig, och menade det som kritik, att du inte kan dölja din förtjusning över att träffa superstjärnor.
– Nämen jag tycker att det är skitkul! Jag tycker att det var jättespännande att träffa Janet Jackson. Men ibland blir man besviken också.

På vem?
– Britney Spears blev jag lite besviken på. När jag frågade vad är det sämsta med att vara Britney Spears då sa hon: ”Interviews”. Hon tyckte att intervjuer var det värsta. Och det bästa var: ”Free clothing”. Alltså gratis kläder. Hon är en väldigt duktig artist, men då kände jag ”okej, hon är inte så gammal egentligen”.

Vad är det bästa med att vara Linda Nyberg?
– Det är att få träffa så otroligt mycket olika människor. I Helt ärligt fick jag träffa människor som vuxit upp i sekter och kvinnor som hade blivit indragna i sekter. De samtalen gav mycket mer än tio Britney Spears.

Det sämsta med att vara Linda Nyberg då?
– Det är när man blir utsatt för TV-kritiker som kommenterar luggen. När man blir allmängods, som man lätt blir som programledare.

Din farmor fick elva barn. Din mamma fick sex barn. Du då? Hur blir det med dig?
– Åh, hjälp! Jag startade så sent. Det hade inte blivit sex barn i alla fall. Min mamma var 21 år när jag föddes. Min farmor var 28 när hennes första barn kom. Ska det bli ett till måste både Fredrik och jag jobba mindre och kanske köpa hus.

Din man är polis och han jobbar med grovt kriminella. Tycker du att det är läskigt?
– Ja, gud. När han jobbar nätter har jag svårt att sova. Jag frågar honom ibland om han kan tänka sig att sitta inne vid ett skrivbord i polishuset, men det vill han inte. Nu när man har barn skulle jag hellre vilja att han var trädgårdsmästare.

Vi talade tidigare om vad som upptar dina tankar mest just nu och du nämnde barn som far illa. Har något personligt möte präglat dig?
– På mina resor, både privat och i jobbet, har jag fått upp ögonen för gatubarnen i Ryssland. De går utomhus i minus tio utan kläder. De är utslängda hemifrån till exempel för att föräldrarna är alkoholister eller fattiga. Sådana bilder lämnar inte mig. Det plågar mig verkligen. Jag vill uppmärksamma det med reportage.
I Paris var det en mamma som slog sin tvååring på tunnelbanan. Jag bara ställde mig upp. Jag visste inte om jag skulle slå henne eller vad jag skulle göra. Man får selektiv perception som mamma, jag ser barn överallt. Det är kanske jag som behöver terapi (skratt).
 
Vad gjorde du?
– Jag skrek på franska: ”Sluta innan jag anmäler dig”. Det lyckades jag få ur mig innan hon klev av.

Att du har blivit mamma, hur har det förändrat dig?
– Om jag var blödig förut så är jag ännu blödigare nu. Var jag bestämd innan så är jag ännu mer bestämd nu. Det är för att jag känner att tiden är knapp. Lovisa är viktigast av allt, allt annat hamnar på plats två, tre eller femtionio. Det finns en mening med livet nu.

Vad händer i ditt liv i framtiden?
– Jag vill ha minst två barn. Och jag hoppas att det blir Fredrik och jag för evigt som vi har lovat varandra. Yrkesmässigt, så är jag kvar i TV så länge tittarna vill ha mig.